Till Drottningholms slott

Kungliga slott är temat 2005 för skaradjäknarna i Stockholm.

 Sista oktobersöndagen steg vi i land intill Drottninghoms slott på Lovön, stormaktstidens främsta slottsanläggning vid Mälaren, finaste byggnaden som har en lång komplicerad historia och är ett världsarv sedan 1991.

På 1500-talet fanns först kungsgården Torvesund, 1549 byggde Johan III ett slott till Katarina Jagelonica, som dog innan det stod klart, 1660 blev Magnus De la Gardie dess ägare- greven som hade minst tusen gods och tio slott - och 1661 var drottning Hedvig Eleonora, förmäld med Karl X Gustav, ointresserad av att ha det, men när det brunnit ned, lät hon strax  Nicodemus Tessin d.ä. uppföra ett nytt slott i romersk-italiensk barockstil och tog stuckatörer, skulptörer och målare hit. Ehrenstrahl målade hennes vapen i taket. Tessin d.y. arbetade i faderns spår. Barockparken kom till. Efter Hedvig Eleonoras död 1715 beboddes det  till 1770 av Lovisa Ulrika, dotter till Fredrik Vilhelm I av Preussen och förmäld med kung Adolf Fredrik. Sonen Gustav III kom därefter, lät anlägga engelska parken vid sidan av barockparken, skapade teatern och bodde här till sin död. 1840 kom Oscar I som gjorde interriörer. Oscar II bodde här, Gustav V föddes här, Gustav IV Adolf restaurerade och bytte ut vissa parkträd. Nuvarande kungen bor här sedan 1981.

 Vi går in från sjösidan. Konsthistoriker Pia Melin för oss in i norra Europas vackraste trapphus, där arkitektur, skulptur och måleri flätas samman. Härifrån sågs platsen för ätande, för orkester och för  1600-talets teatraliska barockteater i dramatiskt patos och sensuell prakt. Tessin har arbetat i italiensk anda med olika sorters marmor och andra stensorter. Rundskulpturerna  är axiala, dramatiska, ses som i rörelse och är lika vackra från vilket håll de än betraktas. Här står så Apollo, ljus- och konstgud, Minerva, gudinna för krig och vetenskap, samt de götiska drottningarna som myter till Hedvig Eleonoras drottningskap. Trapphuset är sprängladdat med symboler i olympiskt program. Gyllene salar försvinner i en målning enligt italiensk konst. I en  väggmålning håller Apollo och Minerva upp Hedvig Eleonoras monogram. Allseende ögat vakar över allt. Illusionsmålningar ser vi även i trapphusets tak.

  Vi kommer upp i en drabantsal, som var till för vakterna. Den inleder våningssviten, har antik mytologi. Hedvig Eleonora och Karl X Gustav levde i ett lyckligt äktenskap, ständigt förälskade. Silverkronan i Riddarhuset, hustruns gåva till maken, bär inskriften om makens bravader som krigarkung, om hur stilig han var och väl motsvarade tidens ideal. Ja, 20 öl om dagen gav honom midjemåttet 120 cm och i slutet av sin levnad närmade han sig klotets vackra form. Mage och vador var snyggt på en karl sedd med dåtidens ögon. Varken lösmage eller lösvador behövde han. Målaren  Johan Sylvius har här framställt de fyra årstiderna allegoriskt och prytt väggarna med blommor för våren, fjärilar för sommarn, vindruvor för hösten och för vintern händer som värms. Kronos eller Saturnus- grekisk resp. romersk myt- tuggar i sig sina egna barn enligt sagan om tiden. Tiden äter människor. "Tidens tand" är väl uttryck om förintelse och död1

  1750-salen har takkrona i kristall som präglar rummet. Salen ändrades i och med Lovisa Ulrika, syster till Fredrik den Store av Preussen och härsklysten maka till maktlöse Adolf Fredrik, hon som vant sig vid kejsarmakt och själv ville bestämma. Hårleman fick ändra i detta blåa kabinett. Sidenet på väggarna är vävda  på 1900- talet i Frankrike efter 1700-talsmönstret.Tapeter i tyg kan återställas i franska väverier som har orginalsidenets mönster. Gustav III:s skåp från 1781 finns här med bilder på sidenets framställning, en gåva från en sidenhandlare som ville intressera kungen för sidenproduktion. I rummet en trång fågelbur, en märkligt utsmyckad golvklocka och .på spegelbordet en byst föreställande hans kusin Katarina den Stora av Ryssland

  I Kinesiska kabinettet vittnar en magnifik kakelugn om 1600-talets vurm för exotiska ting. Urnor och porslin beställdes på en skiss till Kina via Ostindiska Kompaniet. Väggens siden lät Oscar II förnya hos Almgrens väveri i Stockholm 1890. På väggen hänger den stora gobeläng Gustav III fick av franske kungen 1783. Theseus, Atens nationalhjälte, brottar där ned den maratoniska tjuren i Apollotemplet bland skräckslagna åskådare.

  Nästa sal har en stor målning av Oscar II. Vävda 1600-talstapeter är från London med engelska riksvapnet  och Karl X Gustav, starka färger i rött. Vad är mera på tapeten? Jo, olycklig kärlek och ond bråd död. I myten möter Leander  den kyska Hera, prästinna vid Apollos tempel. Amor skjuter en pil i deras hjärtan. De älskande, som måste smyga med sin kärlek, bor på var sida om floden och Leander simmar mot facklan som systern Hermine står med på berget. En kraftig storm släcker elden. Leander simmar vilse i mörkret och omkommer. På morgonen ser Hera hans sargade kropp och störtar sig i vattnet för att återförenas med sin älskade i ond bråd död.

Generalstema i nästa rum. Ulrika Eleonora, syster till Karl XII, samlade många tavlor medporträtt på 30-åriga krigets hjältar - här är ett krigiskt tema från 1600-talet.

  Karl XI:s galleri, välbevarat från 1600-talet, har också tavlor på män med krigiska bedrifter, bataljmålningar som Slaget vid Lund 4 dec 1676, då många män dog. Eric Dahlbergh ritade  alla uppställningar. Lovisa Ulrika förtydligade innehållet i målningarna, ett tal också målat att hedra välståndet under Karl XI:s tid som godheten, klokheten, etc. 1500 kvinnor och barn hade väntat på armén.

 Nästa rum.1600-talstapeter fullmatade med allegorier. Fyra årstider, Kronos för tiden med lien på sin axel tuggar i sig barn. Gudar för de fyra elementen: jord, vatten, eld, luft. Stjärnbilder. Dag och Natt  illustrerade  med solguden Apollon och mångudinnan Luna

  Drottningrummet är Oscar I:s rum från 1840 med porträtt av drottningarna som bott på slottet

I Rikssalens takplafond är olympens alla gudar och gudinnor, på väggarna portätt av många från historien kända storheter: Napoleon, drottning Victoria, Frans Josef, Påven Pius IX(hans gåva till katolska Josefina, maka till Oscar I) m. fl.

  Vi vandrar in i två drabantsalar. Den ena har dekor av franske ornamentstickaren Berain, känd på 1600-talet i hela Europa. Illusionsmåleri med äkta och målad stuckatur blandat samt latinska sentenser. Den andra har en vägg med gyllenläder som återkastade skenet från vaxljusen, brukligt i högreståndsmiljö, och med bilder på turkarnas invasion av Wien. Hur kan slottets gamla stuckatur vara så vit; ljus smutsar ju? Man suddar noggrant rent med små brödkulor!

Stackars Ehrenstrahl som enligt kontrakt med Karl XI, kung av Guds Nåde, måste måla kungens hov, hästar, hundar, kattor men här sitter dock  hans jättemålning av en kamel med förare, hans gåva till hovet. Föraren kom till hovet som krigsbyte, var muhammedan och skulle kristnas, vilket tog två år fram till hans dop, där han gavs namnet Nils - kanske en skröna.

IHedvig Eleonoras rum hänger enorma porträtt av Katarina den Stora och Ludvig XVI samt Lovisa Ulrikas föräldrar Fredrik Wilhelm och Sofia av Preussen. Hon har även inrett Karl X Gustavs galleri, där vi ser målningar av dansk-svenska kriget och slaget vid Warszawa 1656. Efter utkast av Dahlbergh utförde Lemke dessa bataljmålningar från Karl X Gustavs och Karl XI:s krig i många livfulla målningar med realistiska krigsskildringar såsom tåget över Stora Bält (Baltus Major) 7 febr. 1658. Hela armén på isen. Kungen framför sina mannar. Generalernas namn undertill markerade i rangordning. Byst av Karl X Gustav. Hedvig Eleonora var konsternas beskyddarinna och hyllar på väggarna i sitt audiensrum Karl XI:s regering. I stort måleri sitter hon högsätet och en tavla på unge sonen Karl hålls fram, vidare i målerier hyllas förmyndarregeringen för unge Karl XI, ty Karl X Gustav hade dött, målning också av trontillträdet då Karl XI får riksregalierna samt även av endräkten i förmälningen Karl XI med danska Ulrika Eleonora, vilket betydde fred. Allegorisk målning i taket med stjärnbilderna. Svea Lejon slumrar där med tassarna i kors - icke nödvändigt vara på hugget under en sådan karlakarl till kung som Karl XI ! I kungaparets blåa sängkammare vakar den gudomliga försynen över liv och död. Hedvig Eleonoras fackla brinner än, men Karl X Gustavs har slocknat. Ett porträtt av Gustav III, broderat av Katarina den Stora, har satts vid sänggaveln på ett stativ.

  I ett rum hänger Gustav Lundbergs porträtt av familjen Lovisa Ulrika och de fyra barnen, bland dem Sofia Albertina och Gustav (III), i ett annat den åldrande Lovisa Ulrika och Hedvig Elisabet Charlotta g.m. Karl XIII (skrev dagbok som givits ut) samt den danska blyga och stela prinsessan Sofia Magdalena g.m. livlige och utåtriktade Gustav(III)

   I vitt och guld är Lovisa Ulrikas bibliotek, som prof. J. E. Rehn inrett i stil mellan barock och nyclassisism för hennes 2000 böcker. Alabasterfigurer på långa bokbord under takkronan av bergkristall, övertyckena till fönstren av unge Sergel. Hennes önskan hade varit tavelgalleri av Hårleman. Gustav III:s biblioteksstege finns och en resesekretär på hjul att ta med. Benen kan dras in och fällas ut. Lovisa Ulrika hyllas bl. a. med Minervas uggla.

  Ja, vi tackade slutligen  vår kunniga guide Pia Melin för hennes trevliga information under vår vandring i detta kungliga lustslott på Drottningholm, vars parkträd fått oktobers dräkt i guld och rött. Efter mat och prat på värdshuset kom vi med m/s Prins Carl Philip in till Stadshusbron igen.

Irene Arthur Wennerbom