Gökotta i Hagaparken.

 

Skaradjäknarna i Stockholm kombinerade årets tema slott med fjolårets tema natur och infann sig vid Haga södra grindar kl. 7. Det skulle bli gökotta söndagen 12 juni i arkitekten Pipers gustavianska park. Redan entrén imponerar. Grindarna, bemärkta Karl XIII, togs 1810 från staketet runt Kungsträdgården och är sedan 1890 öppnade för allmänheten som får uppleva parkens olika byggnader, växter och fåglar. Hagaparken har fjärilshus, värdshus, café, teater, stora fria ytor och är ett välbesökt utflyktsmål. Bellmansfester hålIs. Denna dag är Hagadagen.

 

  Dessförinnan följer vi naturguiden Bo Rosén på en två timmars rundvandring. På småvägar

genom löv- och barrytor och vid vatten märks en mix av olika naturtyper i detta orörda engelska parkideal, som 1995 blev en nationalstadspark med spår av Gustav III:s epoker. Hagaparken är unik för en storstad med människans påverkan, dvs kungens. Den exploateras inte av bostäder. Inga ingrepp hotar Hagaparkens natur- och kulturvärden. Tingshusslätten är en ängsyta, som låg

under vatten på Gustavs tid. På blötleriga stigar längs Brunnsviken går vi vidare under lövträdens regnvåta parasoller och hör klara fågelröster i morgonväkten. Många olika, stanna och lyssna!

Där var bofinken, där lövsångarn, där koltrasten. Långa och korta strofer, knorr på slutet eller ingen knorr. Rödhakens räcka av toner är högst på mitten. Grönsångarns låter som ljudet av

ett mynt snurrande på silverbricka. Tidigast är lärka och tofsvipa. Göken varken ses eller hörs. Örter befrämjar hälsan med C-vitamin. Vår naturguide tar växter, skickar runt och vi luktar, bryter blad och smakar. Munkarnas kirskål mot gikt, bra även till soppa och sallad såsom även daggkåpan och brännässlan. Med försiktiga stöveltramp kommer vi genom en lundmiljö av hassel till Gamla Haga längs en grävd kanal med bro över till kungliga begravningsplatsen för icke regerande medlemmar av kungahuset.

 

  Här var bondelandskap 1767. Haga gård låg vid stranden. Kronprins Gustav hyrde mark och gjorde 1771 sitt första köp. Turkiska kiosken blev konseljsal. På 1770 byggdes Gustav III:s paviljong. Ekotemplet  blev sommarmatsal åt Gustav IV Adolf. Träden syns jättelika, en del ekar, mest lindar. Källan, vi ser, är grundvatten som hindrats i sitt flöde av tät lera. Vid Källviken hade Gustav III gondoler och här tog han sitt morgondopp. Här ses knölsvanar och änder med ungar. Vi går upp till Haga slott, från Gustav IV Adolfs tid, tidigare barndomshem för vår nuvarande kung och hyans systrar, "hagasessorna", numera använt vid statsbesök.

Av det storslagna paradslott, Gustav III planerade bygga, ser vi ovanifrån bara ner i dess alla

rum i den mäktiga källargrunden av ofantliga lager tung natursten. Efter kungamordet 1792 avstannade arbetet. Byggningen är således ett ofullbordat verk, inte en ruin.

 

  Nej, någon fjäril syntes inte vingad där på Haga men avslutningsvis lyste solen med sin närvaro på oss vid fikat framför koppartältet. Efter den regniga natten kunde nog en gökotta kännas motig men väl upplevd känns den meningsfylld. Mulen morgon bådar ofta klar dag.

 

Irene Arthur- Wennerbom .              Här finns bilder från utflykten!